I lördags åt vi godis, och Ellen var snäll och bjöd bort de sista godisbitarna (mätt eller om de inte var goda förtäljer inte historien...). Mamma hade varit glupsk och redan ätit upp sitt godis och avböjde "Tack vad snällt, men jag är mätt på godis".
I dag skulle jag göra ordning lite frukt varpå Ellen svarar snusförnuftigt "Nej tack. Jag är mätt på äpple..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar